Månadsarkiv: juni 2014

Farliga kemikalier i barns vardag

Min fyraåring är bland de äldsta på sin förskola. Av olika anledningar är det många barn där som är mellan 1-3 år.  Ofta när man kommer och hämtar sitter de alla djupt förtrollade framför en i-pad eller dator. Speciellt vintertid! Det finns nog inget som trollbinder de små som det. På förskolan har man satsat på den nya tekniken som ett pedagogiskt verktyg. Man kan exempelvis lägga pussel på läsplattan eller lära sig alfabetet. Varför det skulle vara en poäng att göra det på läsplattan har jag svårt att se. Är det nåt fel på att lägga riktiga pussel? Jag tänker att de små barnen lär sig tekniska saker så snabbt att vi inte behöver bekymra oss om det. Själv tycker jag att det är ett större bekymmer att få barnen att tänka på något annat än spel på datorn, playstation, eller mobil. Jag har iallafall det problemet med mina killar. Det är snarare det de behöver träna på. De går mest och väntar på det magiska klockslaget då de får spela. På skolan jämför barnen hur mycket de får spela sinsemellan. Min 11-åring har precis fått en mobil. Inte för att vi vill att han ska ha en utan för att alla andra har och att hemtelefonen börjar vara ett minne blott vilket innebär att vi inte kan nå honom så lätt om han är hos andra efter skolan. Samhället har skapat ett behov som inte är så lätt att stå emot. Ändå hör man ingenting om några risker. Men i själva verket badar vi i kemikalier och det är barnen som är känsligast. Behöver vi verkligen introducera barnen så fort till alla tekniska prylar? Den unga generation som växer upp nu har blivit mer exponerad än någon annan generation men vi vet inget om hur det kommer att påverka dem. Ethel Forsberg fd generaldirektör på Kemikalieinspektionen skriver följande i en debattartikel i aftonbladet:

Elektronikprylarna är nu en oundgänglig del av mångas vardag. Vi följer nyheter, kollar på film, lyssnar på musik, spelar spel och kommunicerar med bärbara datorer, läsplattor och smartphones. Barnen är flitiga användare.

Informationen om innehållet i varorna är svår att få fram. När tillverkare och handel inte kan svara på vilka kemikalier som finns i produkterna, har jag sökt information via två offentliga databaser på Kemikalieinspektionens hemsida, Varuguiden och Prio. Resultatet blev 76 farliga ämnen. Varav 41 kan ge cancer, skada arvsmassan, eller störa vår förmåga att få barn. Elva är svårnedbrytbara, 16 är miljöfarliga och 14 ger allergier.

När elektroniken används hettas plasten upp. Då kan tillsatserna gå ut i inomhusluften som vi andas in, och nå lungor och andra organ i våra kroppar.

Våra minsta utsätts för de största riskerna. Barn andas in betydligt mer luft än vi vuxna per kilo kroppsvikt. Men det finns ytterligare en omständighet som påverkar riskerna för barn. Med början i fosterstadiet ända upp till 20-årsåldern byggs kroppens hormonsystem, som påverkar flera av våra livsnödvändiga funktioner. Vår förbränning, som när den inte fungerar perfekt kan ge diabetes och fetma. Vårt välbefinnande som vid störningar kan ge depressioner och ångest. Omfattande forskning visar också på effekter som adhd och autism. När de här subtila signalsystemen utvecklas är de som mest känsliga för störningar. Därför behöver vi bry oss särskilt mycket om hur barnen utsätts för farliga kemikalier.

Hela artikeln finns hittar du här: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article19114001.ab

 

Lycka för mig är…

…när hela familjen är samlad. Då är det inte så viktigt vad man gör. Det viktiga är att ta vara på fina stunder i vardagen. Det är inte alltid så lätt i det samhälle vi lever i idag då vi ska finnas tillgängliga för jämnan och prestera på topp både som föräldrar, i hemmet och på jobbet.  Vi ska också gärna vara vältränade, äta rätt odla våra intressen engagera oss och ha ett rikt socialt liv. Vem hinner det? Vem orkar det på riktigt? Inte jag iallafall. Jag beundrar dem som gör det men jag tvivlar på att det är möjligt. Det viktigaste för mig är att känna efter vad som ger energi och vad som tar energi och fokusera på det första.

Idag har jag och familjen iallafall samlat energi vid havet. Det blev en jättefin dag med bra väder lite bad och varmkorv med bröd. Vad mer kan man begära?

Skura, svabba, vaska, blöttorka…

…har vi gjort med Linoljesåpa och Hälsingesåpa idag (se gärna mitt tidigare inlägg om såpa). Vilken doft! Hälsingesåpan använde vi i rummet med torrt trägolv eftersom den är fetare, men det hade nog gått med vilken som. Så ljuvligt! Det blev mycket roligare att städa. Hädanefter är det dessa två som gäller i vårt hushåll och just nu känns det som den bästa presenten att ge bort. Lite hemmagjord såpa i en snygg förpackning kan väl aldrig bli fel…

Kemikalierester i vår mat ökar

Varje år presenterar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) en analysrapport av bekämpningsmedelsrester i livsmedel från samtliga EU länder samt Island och Norge.
EFSA:s rapport visar att mängden bekämpningsmedelsrester i vår mat ökar och det finns  flera anledningar till oro över dess effekter.Vi vet att kombinationer av kemikalier kan ha en betydligt högre giftverkan tillsammans än var och en för sig. På grund av de stora kunskapsluckor som finns kring kombinationseffekter bör en mycket större försiktighet tas än vad som görs idag.
Bekämpningsmedel kan vara skadliga för människor, i synnerhet för dem som använder medlen i arbetet, men även för dem som blir utsatta för låga nivåer underlång tid. Foster och barn är mer utsatta, inte minst för hormonstörande bekämpningsmedel.

Rester av kemiska bekämpningsmedel kvar i livsmedel

När myndigheter bedömer om ett bekämpningsmedel är säkert, tas ingen hänsyn till den totala mängd kemikalier som finns kvar på livsmedlet. Istället bedöms mängden av ett miljögift i taget. Detta innebär att man kan använda mindre mängd av varje enskilt medel och istället använda många olika bekämpningsmedel för att varje enskilt gränsvärde inte ska överskridas. Det tas ingen hänsyn till hur dessa kemikalier samverkar.  Idag finns mest rester av kemiska bekämpningsmedel kvar i frukt. Därför bör man välja ekologisk frukt istället. Speciellt till barn och gravida eftersom barns hjärnor befinner sig i utveckling och därför är extra känsliga för negativ påverkan.

Som konsument är det omöjligt att veta hur många gånger en produkt har besprutats och med vilka preparat. Mat som inte är ekologisk borde märkas med vilka kemiska bekämpningsmedel som använts i produktionen och hur ofta. Livsmedelsverkets tester av livsmedel visar att allt färre prov är fria från bekämpningsmedelsrester. Trots det görs allt färre tester av den mat vi äter. Idag används mer och mer systemiska bekämpningsmedel som finns och verkar i livsmedlet i veckor och dessa kemikalier går inte att skala eller skölja bort. Det är obehagligt tycker jag. Klicka på länken om du vill veta mer http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/risker-och-effekter-av-bekampningsmedel

Såpa

Av en händelse läste jag någonstans att enda skillnaden mellan grön och gul såpa är att den gröna såpan också innehåller grönt färgämne. Så onödigt tänkte jag och läste innehållsförteckningen på vår gröna såpaflaska från Grumme. Den innehåller 15-30 % förtvålad tallolja (såpa) och sedan parfym och färgämnen. På Grummes hemsida står följande:

”Du känner igen den redan på doften. Såpan. Städhjälten i de svenska hemmen i över 125 år. Grumme Såpa tillverkas av tallolja och rengör effektivt det mesta i hemmet. Helt naturligt!”

Kanske skulle det varit mer korrekt att  skriva ”Du känner igen den redan på den konstgjorda doften” osv. För helt naturligt kan det väl inte vara om det både är parfymerat och färgat, men säkert helt ok ändå. Mitt intresse hade iallafall väckts och jag började leta efter något renare alternativ. Hittade följande produkter som jag beställde hem:

Hälsingesåpa

Hälsingesåpa

Hälsingesåpa

På hemsidan står följande:

Såpan tillverkas av tallolja vilket är en biprodukt vid framställning av pappersmassa. Talloljan destilleras därefter för att det mesta av hartsen ska försvinna. Jag förtvålar sedan oljan med lut. Principen är densamma som när man gjorde egen såpa hemma på gården förr i tiden, fast då använde man istället ister från slakten och gjorde egen björkasklut.

Eftersom jag inte tillsätter syntetiska tensider, vattenavhärdare eller konserveringsmedel blir min såpa lik den man gjorde förr och kan därför användas till fler ändamål, på ett miljövänligare sätt.”

Denna såpa ska man kunna använda till i stort sett allting. Behandla trämöbler, tvätta händerna, bilen, hunden, ha i badvattnet, använda till fläckborttagning, maskintvätt, istället för sköljmedel etc. Apropå sköljmedel förresten. Det är ett kapitel för sig men varför ska man tillsätta farliga ftalater, cancerogena ämnen eller ämnen som kan orsaka störningar i det centrala nervsystemet frivilligt där de inte behövs. För att det luktar gott? Jag har köpt bebiskläder på tradera som luktar så starkt att det tar flera tvättar innan de går att använda och jag är ledsen men jag tycker inte att det luktar gott. Det luktar äckligt, starkt och kemiskt. Hälsingesåpan verkar iallafall vara ett riktigt dundermedel. Jag har redan testat att städa och tvätta med det och det luktar fantastiskt gott! Det blir roligare att städa.

Den andra såpan jag hittade heter Linoljesåpa

IMG_4756

Linoljesåpa

Om den kan man läsa:

”Vår såpa är producerad av Ekologisk odlad lin och är en miljövänlig produkt med oändliga användningsområden. Alla ingredienser i såpan är naturliga, så även doftämnena. Alla ingredienser är av vegetabiliska källor och biologiskt nedbrytbara. Man använder även enbart biologiska processer istället för kemiska processer vid framtagningen av ingredienserna.”

Den verkar också fungera till det mesta. Den har jag inte hunnit testa men doften är gudomlig.