Kategoriarkiv: Kemikalier i vardagen

Julklappar utan gifter!

Generella tips inför julhandeln!

Dessa tips på hur man kan plastbanta bland barnens leksaker hittade jag på Naturvårdsverkets hemsida. De kanske kan vara bra tillhands nu när julen snart står för dörren.

Leksaker gjorda av PVC ska slängas (innehåller mjukgörande ftalater), likaså mjukgjord plast som känns kletig, hal eller luktar, då det antagligen är just mjukgjord PVC.

Konstläder kan vara PVC, framförallt äldre konstläder och billigt konstläder. Släng.

Gamla leksaker av/med delar av/ mjuk plast slänges, tex gamla dockor, djur-figurer mm.
Leksaksdirektivet, som reglerar vad leksaker får innehålla, skärptes kraftigt år 2007, 2011 och 2013. Nyare leksaker innehåller alltså färre farliga ämnen.

Plastleksaker tillverkade inom EU av större, kända företag är ok. Tex finns sandlådeleksaker som är Svanenmärkta!

Polyester, som finns i allt från gosedjur och tyg-mat till kuddar och fleecefiltar, är ok ur användarsynpunkt – om varan inte är flamskyddsbehandlad. De flesta gosedjur är inte flamskyddsbehandlade, men vinster på ett nöjesfält var det! Så läs noga på lappen! Det ska inte stå ”Flamsäker”. Här är det största problemet mirkoplast som släpper vid tvätt, speciellt gäller det fleece-produkter och andra ludna saker vid tvätt i tvättmaskin. Tvätta inte så ofta, utan vädra och ta bort enstaka fläckar för hand.

Undvik alltid piratkopior och billiga alternativ, de är oftast sämre.

Om det är möjligt, förvara leksaker i lådor med lock eller på annat sätt så de inte ligger framme och samlar damm. Ett lekrum bör vara lättstädat och dammsugas och våttorkas varje vecka. Det kan också vara smart att inte ha alla leksaker framme, utan gömma undan hälften och byta efter ett tag, då känns leksakerna som nya och barnen tjatar om nya leksaker hela tiden.

Lycka till!

Cecilia Hedfors
sakkunnig miljögifter

Annonser
Länk

Vår fiende plasten

Visste du att en fleecetröja utsöndrar ca 2000 plastpartiklar per tvätt? Plast som sedan flyter omkring i våra hav som många djur betraktar som mat och på så sätt tar sig plasten in och blir en del av ekosystemet, från minsta organism till största däggdjur. Hormonstörande och giftiga ämnen – ftalater, bromerade flamskyddsmedel, bisfenol A. Listan är lång men frågan är om vi kommer att göra någonting åt det och i såna fall vad? Läs gärna bifogad länk.

 

Länk

Skadliga effekter av Bisfenol A

Försiktighetsprincipen bör gälla enligt sakkunniga. En nyligen gjord kunskapssammanställning visar att det i mars 2013 fanns 91 epidemiologiska studier som kopplar exponering för bisfenol A till hälsorisker hos människa. Mer än 60 av dessa studier rapporterar påverkan på bland annat reproduktion och könsutveckling, nervsystemets utveckling såsom intelligens och beteende, metaboliska effekter såsom övervikt och fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, astma och allergi. Sammanställningen poängterar vidare att foster och spädbarn är särskilt känsliga, och den visar att kunskapen inom området växer snabbt då 53 av studierna publicerades så sent som 2012. Ur ett riskperspektiv är det särskilt intressant att flera av de effekter som påvisats i studier på människa också har setts i djurstudier vilket ökar betydelsen av resultaten.

Länk

http://ki.se/forskning/fler-kemikalier-i-vardagen-barnen-mest-utsatta

Under de senaste 50 åren har kemikalieproduktionen i världen ökat dramatiskt. Allt mer forskning tyder på att kemikalier som tidigare ansetts riskfria kan påverka utvecklingen i fosterlivet och ge långvariga hälsoeffekter. Barnen är de mest utsatta. Forskare har noterat en ökning av barn med störd könsutveckling, försämrad spermakvalitét hos unga män, större förekomst av testikelcancer etc. Läs mer i artikeln.